Det är svåra frågor det här.
I en vinstmaximerad värld, där allt som räknas är stora serier och låga priser är Guzzi en dinosaur som vacklar på kraterns kant. Men så länge det finns människor som inte går på snacket om kejsarens nya kläder och inte vill hoppa i den stora strömfåran så finns det hopp för världen.
Inom hemelektronikvärlden är man på väg åt det mörka hållet: Produkterna blir allt mer lika varandra. De är funtionella och avancerade, men det krävs stora serier för att pressa priserna. Samtidigt måste modellerna avlösa varandra med sådan hastighet att det inte längre går att producera kataloger. Butikerna tvingas sälja produkterna med klena marginaler. Ingen vill tillverka "smala" produkter, vilket i förlängningen ger oss ett likriktat utbud.
Vi diskuterade på DO-mötet en central fråga: Varför håller vi på med det vi gör egentligen. Vi har nära noll stöd av generalagenten. Mc-pressen står med båda benen djupt nerkörda i den strida strömfåran och väldigt få av våra medlemmar verkar intresserade av att göra sina röster hörda i några sammanhang.
Om vi skulle fakturera fabriken eller generalagenten för "jobbet" vi lägger ner enligt en reklambyrås taxa, skulle det nog bli en rätt lång radda med siffror på notan, eller vad tror du?
Vi kom väl aldrig fram till någon koncensus, men en rätt allmän mening var ändå att vi gör det för att vi tycker om att umgås med andra som förstår det vi vet och att vi dessutom gärna vill visa andra som inte vet, att det finns fantastiskt härliga motorcyklar som de knappt ens har hört talas om.
Med andra ord: Vi tar på oss en uppgift som vi anser att generalagenten och mc-pressen misslyckats med. Ett korståg i Don Q:s anda. "Det är ett hårt jobb, men nå´n måste ju göra det..."
)
