Ett stort kliv för mänskligheten...

[Nicke]

Har ni tänkt på hur det är i livet, det finns ett litet antal små men viktiga vägskäl där man tar beslut som sedan förändrar livet på ett genomgripande sätt?
Hade man gått den andra vägen vid en tidigare tidpunkt hade man stått någon helt annan stans idag.
Har man barn så inser man att man inte kan "ångra" något tidigare "felval", eftersom det då skulle innbära att man senare inte skulle "träffat" just det barnet/barnen.

Ibland får såna här små val och infall ett genomgripande genomslag även på andra människors framtid, hur små insatserna och vägvalen än verkar i just det nuet.

Snart kommer ni att kunna skåda ett viktigt dokument i vår presshörna. Just den lilla, rätt obetydliga med ack så viktiga radannonsen som var den tändande gnistan som gjorde att vi nu sitter här och ägnar en rätt stor del av vår vardag åt tankar och aktiviteter som rör vår klubb och dess medlemmar. Det är rätt troligt att det förr eller senare ändå skulle bildats en svensk klubb för vårt märke, men det skulle inte vara just det här barnet...

Så därför tycker nästan att det är på plats att vi skänker en tacksam tanke till Lars Alvgrim som tog det där lilla, men ack så viktiga steget i just det här, snart fyrtioåriga barnets liv.
Vi är väldigt glada att du hade pengar till frimärket och att du inte slarvade bort brevet på väg till brevlådan.

Tack Lars för att vi finns!
Tack också alla ni andra som tidigare kämpat, tidvis i drivis och hagel!
Vi lovar att ta vara på arvet så gott vi bara kan.

/ Nicke

[Nicke]

Vi har stått på vättars, nej förlåt! Jättars axlar...

[Tobbe]

Det låter nästan som du bliddit relischöös, Nicke!
Är du på väg till Meka

[Nicke]

Ja, you and me both...
och ja, vi skall ju förhoppningsvis till Mandello i sommar om planerna går i lås... Amen

[Nicke]

Nu finns det för oss så viktiga dokumentet på plats i "pressklipp" & "Artikeldepån".

Här ser ni att namnet har hängt med sedan dess.