Med mössan i hand.
Postat: 01 jun 2018, 11:38
Det här mejlet skrev jag till Kjelle i januari i år:
"För andra gången i mitt liv ska jag gå ur Guzziklubben (medlemsnummer 1972). Jag blev lite vilse och skaffade en för modern hoj och ledsnade. Nu har jag köpt en gammal Guldvinge och försöker få tillbaka åklusten och då finner jag det lite svårt att motivera mitt medlemsskap.
Men det är inte omöjligt att framtiden kanske innehåller en Norge, alternativt en 850-950-någonting, och då kommer jag och knackar på dörren igen med mössan i hand. Tills dess allt gott och tack för den här tiden!"
Det gick ju fort. Det var jag som lyckades lägga vantarna på Raz Convert. Guldvingen är jag inne på min andra säsong med och vi börjar trivas ganska bra tillsammans. Den används som transportfordon. Väghållningen suger men man åker vansinnigt bra på den och packväskorna slukar mängder med grejer om det behövs. Åklusten har kommit tillbaka. Men visst har det känts lite tomt att inte ha en Guzzi efter 20 år och det var min fru som sa till mig att köpa Converten. Hon avskyr Guldvingen, även om hon motvilligt erkänner att den är kanon att åka på, och tycker Converten är ascool. "Du kan ju faktiskt ha två hojar" var hennes argument. Hur många här är inte avundssjuka på att ha en sådan fru? Så jag gjorde som min fru sa till mig och Raz var hygglig att låta mig köpa. Jag såg hojen när han precis rivit ner den och jag vet att han har lagt ett hästjobb på ett ganska bedrövligt objekt. Jag ska nog fortsätta och fixa lite grejer så som jag vill ha dem och hojen ska användas till lite småturer när lusten faller på.
Så ordningen är återställd och nu står jag här med mössan i hand.
"För andra gången i mitt liv ska jag gå ur Guzziklubben (medlemsnummer 1972). Jag blev lite vilse och skaffade en för modern hoj och ledsnade. Nu har jag köpt en gammal Guldvinge och försöker få tillbaka åklusten och då finner jag det lite svårt att motivera mitt medlemsskap.
Men det är inte omöjligt att framtiden kanske innehåller en Norge, alternativt en 850-950-någonting, och då kommer jag och knackar på dörren igen med mössan i hand. Tills dess allt gott och tack för den här tiden!"
Det gick ju fort. Det var jag som lyckades lägga vantarna på Raz Convert. Guldvingen är jag inne på min andra säsong med och vi börjar trivas ganska bra tillsammans. Den används som transportfordon. Väghållningen suger men man åker vansinnigt bra på den och packväskorna slukar mängder med grejer om det behövs. Åklusten har kommit tillbaka. Men visst har det känts lite tomt att inte ha en Guzzi efter 20 år och det var min fru som sa till mig att köpa Converten. Hon avskyr Guldvingen, även om hon motvilligt erkänner att den är kanon att åka på, och tycker Converten är ascool. "Du kan ju faktiskt ha två hojar" var hennes argument. Hur många här är inte avundssjuka på att ha en sådan fru? Så jag gjorde som min fru sa till mig och Raz var hygglig att låta mig köpa. Jag såg hojen när han precis rivit ner den och jag vet att han har lagt ett hästjobb på ett ganska bedrövligt objekt. Jag ska nog fortsätta och fixa lite grejer så som jag vill ha dem och hojen ska användas till lite småturer när lusten faller på.
Så ordningen är återställd och nu står jag här med mössan i hand.
Det går inte att slita sig ifrån Guzzi dunket. 
det är fakta.
